Åttiotalsnostalgi

Tidsfördriv en stormig måndag. Älskling och jag blev smått lyriska av att plocka fram våra gamla minnen från Super Marios storhetstid! Och ja, vi har fått annat gjort idag också. Föräldragrupp imorse, check. Liten shoppingrunda för att köpa några saker till lilla pyret. (Tror Älskling gjorde det bara för att få tyst på mitt stress-snack om att det inte är jättelångt kvar nu och "vi måste faktiskt börja handla snart för annars kommer vi inte hinna bla bla bla...") Så nu ligger två små bodys ihopvikta i tvättstugan och bara väntar... Wiiii! OCH inte att glömma; vi har satt upp hälften av råsponten på väggen i nya sovrummet. Kommer bli grymt när det är klart!!

Puss på er!


Är du också dålig på att sy?

Mina skills när det kommer till att använda nål & tråd eller symaskin är väl inget jag direkt skryter om... Jag gillade aldrig syslöjd i skolan och har aldrig lärt mig gilla detta hantverk på senare tid heller. Men ibland bara MÅSTE man ju sy, hur tråkigt och seeegt jag än tycker det är! Tror jag ogillar det för att det ska vara så noga hit och dit...och gärna många olika moment man måste göra; först ska du sick-sacka kanten, sen ska du bla bla bla bla. Ni förstår! ;) Mitt "otåliga jag" som vill ha resultat på nolltid blir galen av att se en nål och tråd.
Igår tog jag tjuren vid hornen och gjorde iordning dynan till vår bänk i hallen. Och jag måste säga att jag är nöjd med resultatet! (Se, där kom skrytet över mina sy-skills!)
Men ni behöver inte vända på dynan och kika på baksidan... hehe.

Före


Efter



Lazy days

Ligger nedbäddad med senaste numret av Hus & Hem i schäslongen och väntar på att de där stora bomullstussarna på himlen ska fara sin kos så man kan sitta ute i solen en liten stund till. Sol = lycklig Madeleine.
Idag har jag besökt barnmorskan som kunde konstatera att allt verkade bra med vår lilla bebis i magen. När barnmorskan skulle klämma på magen kom hon åt bebisens lilla fot, vilken den snabbt som blixten drog åt sig igen. Kittlig under foten kanske? ;)
Fortsatte dagen med en fika hos Nadja och lilla Lukas (som sov sig igenom mitt besök). Skönt att prata av sig med någon som nyss gått igenom detsamma som jag gör nu! Hon verkar även veta exakt vad den gravida kvinnan behöver, för hon överraskade mig med en presentpåse med grejer som är mycket uppskattade!! :D Choklad, lakrits och en god bok för en stunds avkoppling, precis vad jag vill njuta av dessa dagar! Tack sötnos!


Föräldragrupp

Hör ni så vuxet det låter?! Föräldragrupp... Imorse var vi i alla fall på vår första träff med gruppen. Lite spännande var det att se vad som skulle hända. Skulle det vara någon där i ens egen ålder? Skulle min mage vara den största i gruppen? :) Hehe... Det var i alla fall skönt att se andra killar & tjejer som är i ungefär samma vecka som oss och inse att det är fler än vi som känner oss lite bortkomna i ämnet "bli föräldrar". Sen kan man ju hoppas på att man kanske "klickar" med någon som man kan tänkas lära känna lite bättre...men det återstår att se. Min mage var i alla fall störst. Nästan.


Latmasken

Ännu en dag med strålande sol och jag tog mina tidningar, ett glas vatten och nagelfilen med mig ut på terassen. Ååå, härliga lata timmar innan det är dags att rycka upp sig och hoppa i jobbkavajen! Funderar på om jag skulle ta och plocka av fjädrarna på påskriset när jag ändå bara sitter här...nää, vad jobbigt. Har ju faktiskt sett fler i byn som fortfarande har det framme... Mitt framför näsan på mig tornar ett berg upp sig. Ett berg av ved. Många timmars arbete. Där många timmar ännu återstår. Det är Älskling som ensam slitit med att såga ned träd, sågat dem i bitar, burit, släpat, sågat mindre bitar, skjutsat i en hög med skottkärran. Allt medan jag gått runt med min bulle i ugnen och druckit saft...typ. Ok, påskriset är inte en alltför ansträngande börda att ta tag i. Jag gör det, det är det minsta jag kan göra... Men det är ju allt lite pyssligt när ståltråden fastnat i grenarna... :)


Ursköna maj!

Idag känns det som hela världen vaknat med ett leende! Många med mig drar säkert en lättnadens suck över att det äntligen börjar bli såna här fina dagar. Det är ju det man går och väntar på så länge under hela långa, kalla, grå vintern. Så idag firade vi första maj med årets första frukost ute på terassen! Det är det absolut bästa med att bo i hus; bara skutta rakt från sängen ut i det fria!


Fyrverkeri-helvete!

Så var det snart dags igen. Sådär ungefär 4 månader efter nyårsafton är det så dags igen att förstöra min vovve med raketer och smällare. Men det är lugnt, det dröjde ju ungefär bara till mitten på mars sist innan vi kunde få ut henne på riktiga promenader igen utan att hon skakade så fort halsbandet åkte fram och sedan lade sig platt på marken när vi kom ut på gatan. Så lagom till augusti kanske vi får tillbaka vår vanliga vovve igen efter Valborgsmässoaftons fyrverkerier. Om ni människor bara kunde hålla er inom rimliga ramar och smälla under en viss tid så skulle jag kunna skydda henne från att bli skrämd. Men när det smälls dagar i förväg och efteråt helt oberäkneligt är det omöjlig!
Så var ska vi ta vägen på måndag? Sitta och köra planlöst runt i bilen i flera timmar för att på något sätt försöka komma undan... Min stackars Tipi.


Mattelimatta!

Mini-makeover i mitt kök med mattorna jag fick av mor & far. Fy fasiken vad snyggt det blev! Tycker det kan vara lite svårt med mattor annars, men dom här satt ju som en smäck på mitt golv!


Kula på kulan

På min födelsedag förra veckan fick jag ett halsband av Älskling. En Änglaklocka, eller Bola som det kallas också. Det är en kula med en liten bjällra i som pinglar när den slår emot magen. Ljudet sägs vara lugnande för bebisen både nu när den ligger i magen och sen när den kommit ut. Tycker det är en gullig liten grej!


Dagens shopping

Dagens shopping blev till Tipi! Eller ja, det var ju mamma som shoppade till vovven, inte jag. Tack mormor, säger Tipi :)


Sömntutan

Stackars lilla sömntutan. Passa på att sova i lugn och ro sötnos... Om några månader är din sovro förmodligen som bortblåst..! :) Och antagligen mattes också.


Kalas



Vad gillar ni tårtan jag bjöd på igår när våra familjer kom hit på kalas?
Blev supernöjd med den. Första gången jag lyckats med en tårta helt från "grunden". Mums!
Jag blev uppvaktad med fina presenter. Bl.a. fick jag vårt första bebisplagg :D och ett stort inramat foto på vår älskling Tipi och en massa annat fint!


Födelsedagsbarnet och Ludwig


Vissa mer linslusar än andra! ;)


Vår älskling <3

Annars växer magen och lilla bebisen sparkar inte längre bara så det KÄNNS, nej hela magen HOPPAR omkring när den sätter igång.
Helt overkligt att det är ett litet pyre där inne!
I torsdags var vi och lyssnade på hjärtljuden och mätte. Och allt lät och såg jättebra ut. Känns som tiden går snabbt och det är ju faktiskt inte allt för långt kvar nu... Några månader bara.


Idag är ingen vanlig dag, för det är min födelsedag...

...hurra hurra hurra! Och jag har haft en härlig födelsedag! Jag blev väckt med frukost på sängen, solen har lyst hela dagen (i motsats till gårdagens snöfall...) massor med gratulationer har trillat in med post, sms, telefonsamtal och facebook och fikasällskap fick jag av Mia på eftermiddagen. Tack alla fina för era gratulationer! Man blir så glad! :D

Fick också en känsla av att idag är rätt dag att dela med mig av det som varit vår hemlighet så länge. Ja, ni som träffar mig "i verkligheten" vet ju såklart om det, för det är lite svårt att dölja nu...

Henrik och jag ska få bebis!! Om några månader blir vår lilla familj lite större <3 Det känns helt underbart men fortfarande ganska overkligt, även om magen är där och påminner mig ständigt. Vi älskar magen!!





Det har känts helt rätt att låta vår bebis vara vår egen lilla hemlighet så länge som vi gjort! Men magen avslöjar ju liksom sig själv nu. Hihi.

Kram på er!

Magiska julafton 2011

Jag har ju undanhållit en liten detalj för er. Ända sedan julafton faktiskt...
På julafton överraskade nämligen Älskling mig med att plocka fram en liten svart ask med två ringar i.

Vi var i stugan i Norge med mina föräldrar och syster för att fira julafton. På julaftons morgon strålade solen och vi bestämnde oss för att åka över till Stöten och åka några åk med brädan i backarna. Det var kallt,  men världens finaste julafton. Marie åkte ner för backen och Älskling stoppade mig på toppen av World Cup backen och bad mig sätta mig ner för han ville ta en bild. Han började rota i sin jackficka efter kameran...trodde jag... Gissa om jag blev chockad när han istället för en kamera fiskar upp en svart liten ask som han öppnar och räcker fram mot mig. Känslorna virvlade inom mig, allt på en gång liksom. När jag väl samlat mig och svarat JA på hans fråga skrattade och grät jag om vartannat där bakom mina goggles. Vilket minne!
Längre ner i backen satt Marie och smög och förevigade ögonblicket med sin kamera.








Så lycklig och rörd av stunden. Kunde inte sluta le!

Det var så perfekt att det hände just i Stöten, för det var ju där allting började. I Stöten, vårt andra hem kan man säga... Resten av julafton fortsatte vara magisk i stugan. Kommer aldrig glömma. Älskar dig!


Nu fortsätter sagan om oss <3

Glaaaa Påsk!

Titta ett sånt gulligt påskägg jag fick av finaste bästaste Mia Karamellkolan! :D
Det innehöll många söta symboliska saker som har en speciell anknytning till Mia & mig. Gulligt och personligt!

Glad Påsk på er bloggvänner!


RSS 2.0